Kräftfiske i sjöar har varit en svensk tradition länge. Fisket börjar traditionellt i augusti, före kräftans lekperiod. Den efterföljande kräftskivan hör såklart till!Kräftorna är nattaktiva och fisket sker därför oftast nattetid. Kräftburarna läggs ut på kvällen, för att sedan vittjas på morgonen.
De vanligaste fångstredskapen är kräftmjärde eller kräftbur som agnas med död fisk, tex mört eller braxen. Man sänker ner sina kräftburar i vattnet kvällstid från en båt och märker ut dem med kräftflöte eller garnblåsa. Man kan också lägga flera i rad på en s.k kräftlänga. Har man inte tillgång till båt kan man istället lägga kräftmjärdar från land, med kräftlina bunden vid t.ex. ett träd. Ett annat vanligt redskap vid kräftfiske är en kräfthåv / sänkhåv som även den agnas med död betesfisk. Oftast används denna i strandkanten vid sjöar, åar och bäckar i skydd av mörkret.
Före år 1994 var det reglerat i Fiskeriförordningen när kräftpremiären skulle starta och det var efter första onsdagen i augusti. Innan 1982 gällde fiskeförbudet istället fram till 7 augusti kl. 17:00 och många anser fortfarande 8 augusti vara det riktiga datumet för kräftpremiär. Kräftfisket ingår oftast inte på ett fiskekort utan du behöver ha fiskerätten i vattnet du vill fiska i.
Ett undantag är Vättern där kräftfiske på allmänt vatten får utföras av vem som helst. Detta gäller dock bara vissa tider på året, och är förknippat med särskilda regler, t.ex. antal burar, flyktöppningar m.m.
